"Tindra säljer kryddor för sin ridklubb, vill du kolla?", "Nu säljer Ali Newbody, kryssa gärna om ni vill ha nåt!", "Calle säljer chips för sin frimärksklubb, här kan ni beställa!"

Snart behöver man inte åka och handla alls. Kusinbarnen, syskonbarnen, grannungarna och klasskamraterna säljer ju allt! Förutom det redan nämnda så får man chans att köpa kakor, Temu-produkter, kläder, oljor, pålägg, whatever, till olika ändamål. Allt är överprisat av företag som tjänar på ungarnas slit.

Men. Här är mitt huvudgnäll: ungarna gör ju INGENTING SJÄLVA!

Barnen är som nån slags gängboss medan föräldrarna ska ut och göra jobbet. Päronen ska proxykränga skiten åt barnen.

Om nu lille Bo-Berit vill ut på klassresa så kan hen väl ta lite eget initiativ? På-min-tid-va, då fick jag nöta sula och knacka en massa dörrar hos folk med förhoppning att de skulle beställa tråkiga julkort eller jultidningar. Mina små pissiga slantar fick jag slava ihop själv.

Föräldrar - skicka ut era kids eller ta 75% provision på allt. Det är ju ni som gör jobbet.

Såg denna på Instagram Threads under en video där det var en mamma som filmade sin dotters 14-årskalas. Bland kommentarerna var det uppenbarligen nya konton eller botar som lade ut bilder på 'pizza' (kodord för CSAM). När man klickar in på dessa botkonton ser man hur det bara är fyllt med videor på barn, och hur de har kommenterat med denna 'pizza'-bild under klippen för att signalera till andra.

När jag var yngre retade jag mig ofta på de där lite äldre kollegorna som varit på bolaget länge och alltid var så negativa. Alla roliga och i mitt tycke, innovativa idéer och förslag som cheferna kom med blev ofta mötta med ’det där prövade vi förr och det funkade inte’… Vi yngre o nyanställda jobbade oss igenom omorganisationer, nya processer och ständigt nya lösningar bara för att ofta stånga oss blodiga och i slutändan funkade det ofta dåligt eller inte alls. Samtidigt visste de där äldre mkt, de kände nästan alla på bolaget, visste vem man skulle prata med egentligen för att få saker gjorda i det tysta och inte vem som stod som chef på pappret..

Nu har jag blivit en av dom inser jag! ’Ny’ omorganisation som redan gjorts och blev kaos ska drivas igenom igen.. ’Nya’ processer som ska lösa problem som man vet bara skapar nya och värre i stället. Påtalar man detta är man ’negativ’. Förslår man annan lösning är man ’ej en team player’. Nu börjar jag förstå varför de där äldre kollegorna var så sura och gnälliga, sorry - allt är förlåtet!

Varför snackas det överallt om att julen är här som att det är en självklarhet? Jag vet att man alltid klagar på att julfirande kommer allt tidigare varje år men nu har det för fan gått för långt. Det är ju bara oktober för guds skull! Standard brukar väl vara att åtminstone vänta till efter halloween?? Känns också som att det brukar vara lite mer med glimten i ögat eller lätt ursäktande att man börjar prata om jul såhär tidigt, att man vet att det är pinsamt tidigt. Men i år är det som att alla gemensamt bestämt sig för att julen börjar i oktober och jag fattar inte vad som hänt

Sett flera inlägg om prishöjning och jag tycker bara appen är rörig och nya funktioner har inte varit nåt jag kännt jag behövt alls.. Så överväger starkt att säga upp abonnemanget.

Jag lämnar detta här, eftersom återförsäljare i Sverige
gärna profiterar på oinsatta kunder och stressade
föräldrar.

Nintendo EU store:
Motsvarande 5 900 sek för Switch 2 inkl. Sports Resort,
kamera och 256gb minneskort, och en liten bonus gympåse.
Frakt- och tullfritt, garanti ingår.

Svenska återförsäljare:
1 000 kr dyrare utan tillbehören. För den tusenlappen
kan man exempelvis köpa en Pro Controller, extra
joycon eller 1-2 spel.

Jag vill också tipsa om att man kan stundtals kan köpa rabatterade
Nintendo eshop presentkort på Amazon USA, välj en stat
i adressboken som inte har sales tax, lägg sedan till
en användare på befintlig Switch för att handla på USA shoppen.

Jag sparar ofta flera hundralappar på digitala spel och de går att spela på oavsett användare på Switchen. Nya Zelda förbokade jag för ca. 460 sek.

Behöver skriva av mig. Min sambo sökte för några veckor sedan till mammografi för en knöl i bröstet, inte oroade jag mig "hon är bara 28" tänker vi båda, "det är bara någon fettknöl eller cysta".

Vi hade precis hamnat på en plats i livet där vi båda jobbat ett tag efter studierna och det var dags att planera brölopp, barn, hund... det var bara ett år bort och i onsdags kom bomben... "Älskling jag har bröstcancer, kan du hämta mig?", dem orden ekar fortfarande i mitt huvud. Hon hade läst sin journal dagen innan vi skulle till PAD-mötet som vi pratat om som att de bara skulle säga "allt är lungt det är bara en cysta". Trippelnegativ typ-3 bröstcancer, aggresiv och all skit. Jag tackar gudarna att det inte har spridit sig och kommer inte kunna andas förens vi påbörjat behandlingen med cellgifter och fått det bekräftat att det fungerar, 66% svarar bra på cellgifter säger läkaren. Oroande lågt, som att singla slant med livet.

Efter en turné till familj och vänner för att bryta nyheten kan jag äntligen sitta ner med ett glas för nerverna, hon har varit så jävlar stark under dem här dagarna. Jag kommer vara stark för henne det kommande året, inget annat finns. Vet inte ens varför jag skriver här men jag kände att jag behövde lätta på locket på något sätt, finns det någon som varit med om detta här? Jag är så jävlar förkrossad och hoppas bara på att hon är bra igen om ett år...

Hej! Ser Sagan om de två tornen för första gången på många år. Aragorn har precis återuppstått från de döda och träffade precis Legolas igen.

Det tog mig tillbaks till min barndom under internets gulddagar, när bland annat svenska dubbningar av Sagan om ringen och Harry Potter var poppis.

Skulle någon kunna hjälpa mig att hitta dubbningen jag minns så väl men glömt namnet på. Det jag minns är att det är vid slaget vid Helms klyfta och att Legolas pratar skånska. Jag tror han frågar Aragorn om han är full.

Tack på förhand :-)

Jag kan stå precis vid kanten och vänta på att gå över, men bilarna bara fortsätter köra som om jag inte ens existerar. Det känns nästan som att vissa bilister tror att de har rätt att ignorera övergångsställen helt och hållet. Man ska behöva stå där och chansa på om någon tänker stanna eller inte, och det känns genuint osäkert varje gång.
Är det fler som upplever det här? Blir så jävla irriterad.

Hej, Reddit jag är en ny bliven lokförare i 20års åldern och vet inte riktigt hur man ska gå till väga gällande jobb det finns ju inga. Jag söker allt men man får alltid svaret ”Att de gått vidare med andra kandidater”, jag söker inte bara lokförare jobb jag söker även växlare signaltekniker osv, jag söker i hela landet men får inte någon napp. Vad tycker ni vad ska man göra är det bara att gå vidare med en annan utbildning eller annat jobb?

Hoppas det inte va så illa ... :)